Myran ligger på Medelö ägor. Detta ställe är beläget på den västra sidan, utmed den dal som går från Söderö skola och mot Fallvik.
Det ligger mitt emot Svärdsdal och cirka 1,5 km norr om Söderö.
Namnet skrivs ibland som Myra och ibland Myran. Varifrån namnet kommer är osäkert, möjligen att det var myrmark vid ån som rinner i dalen.
Soldattorpet byggdes troligen när indelningsverket skapades 1682. Och det finns soldater där från detta år.
Det det sägs att det senare var två torp som låg här.
År 1895 finns det även en brukare skriven i Myra, så troligen byggdes en till bostad där. Men kanske brukade denne soldattorpets mark.
Efter 1929 finns ingen fast bosatt i Myran. Den användes som Skogsarbetarkoja. Och husen revs sedan. Den finns inte på kartor från 1940-talet.
Ett av torpen var i alla fall soldattorp och betecknades som :
”Kungliga 1 sta Livgrenadier Regementet Kinds Compani No 109”. Siste livgrenadjären var Johan August Orvar som slutade någon gång mellan 1900 och 1910.
Enligt Norra Kinda-boken var Medelö det hemman som skulle upplåta mark till soldattorpet. Till den rote som skulle ansvara för torpet hörde också Drättinge och Galmsås.
I boken ”Tre år av ett liv” , av Anna Sparre, står:
” Jag (Brita Leijonstierna) blev hämtad till Myrtorpet av August, som sade att hanses Frida
”var fasligt sjuker, om de nu är ungen som kommer för tidigt eller annat sattyg”.
Den där dagen i Myrtorpet vill jag helst glömma. Jag vämjes ännu vid tanken på armodet och
lorten och stanken och alla ungarna i den kalla, mörka stugan, där jordgolvet var hårdfruset.
Och Frida som skrek och barnet som kom ut och var dött, och då sa hon, att Gud varit henne
nådig och hört hennes böner.
Jag ville hem och tala med Far (Daniel Figrelius adlad Leijonstierna), han måste göra något
åt Myrtorpet, det hörde ju till Söderö och han som var känd för att bygga om hela stadsdelar
i Norrköping, för att folk skulle bo sundare och få det bättre. ” December 31 1663.
I Mars 1664 ”sade mor Stina Pettersson i Kleven till Brita, att August och
Frida i Myrtorpet fått golv i stugan, och tillbyggt ett kök, där hon kan gå rak”.
Häradskarta ca 1860-70